Jag påbörjade en liten Nutrilettkur igår och har tänkt köra åtminstone fram till nästa veckoslut. Eftersom jag kör en renodlad VLCD (very low calorie diet) och således bara dricker mitt pulver och litervis med vatten så längtar jag tills jag kommer i det så kallade ketosläget; när kroppen inser att den inte får någon mat utan tar av ”reserverna” (fett och tyvärr lite muskler). Fram tills det läget infinner sig efter 2-4 dygn så har man en känsla av att vara bakis, inte så kul men jag vet av erfarenhet att man kommer att må riktigt gott när ketosen slår in. Det här är min tredje kur på bara ett år och polare och kollegor brukar fråga mig varför jag går dessa. Mitt svar är, utan inbördes ordning:
- ”Må bra”-känsla. Jag sover gott, ingen hungerskänsla och känner mig energistark på jobbet även sen eftermiddag.
- Viktminskning. Går inte att komma ifrån att den är en fin fördel att tappa cirka 0,8-1 kilo i veckan.
- Inget småätande. I och med att man är riktigt noga med att inte komma ur ketosläget blir det att man inte äter någonting över huvud taget. För mig som alltid gillar att ha något att tugga på är det en oerhört värdefull ”morot” att inte småäta.
- Enkelt. Inga kval över vad det ska bli för lunch eller middag. Måltiderna tar dessutom bara 1,5 minut :) På lunchen går jag numera en 50-minuterspromenad för att fördriva tiden.
Nackdelar finns också:
- Mindre fysisk ork. Även om det går alldeles utmärkt att träna under en VLCD-kur så får man hålla sig undan de tyngre träningsmomenten.
- Man får dålig andedräkt (jag läste en anledning men kommer inte ihåg varför), det avhjälper jag dock med SB12 från Apoteket.
- Tråkigt att äta (dricka) samma mat vid alla måltider.
- Associal, följer inte med på några luncher på jobbet.
- Man blir sjukt sugen på alla möjliga sorters godsaker vid minsta lilla lukt eller åsyn!